Sista inlägget

Som ni märker har det varit liten aktivitet på bloggen. Jag trodde nog att jag skulle ha en del tid att skriva och reflektera, men så har inte riktigt varit fallet. Fullt ös hela tiden - med att få ordning, leva sommar och så allt det vanliga. Det fanns er tid att blogga innan vi flyttade - för då längtade man efter att komma iväg och hade tid över.

Sista sommarveckorna blev bra - parallellt med fixandet har vi varit i såväl Haparanda som Jokkmokk och på en del andra platser. Inte minst affärerna på Storheden;-) Skärgården hann vi inte med denna sommar men en hel del hängande nere vid stranden. Och blåbärsplockning, i alla fall för Eyvind.

Eyvind plockar blåbär

Cecilia utanför Coop på storheden. Med lördagsgodis:-)

Med inredningen av huset går det ju framåt, och vi har helt snöat in på begagnade teakmöbler. Vi har varit mycket på loppisar och Blocket. Köket är jag också rätt nöjd med, även om det alltid är alldeles för stökigt. Det är det ju för övrigt överallt i huset....Nåja, här kommer en bild på vardagsrummet. Om bokhyllan ser väldigt liten ut, så beror det på att rummet är väldigt avlångt. Tror vi mätte att det var ca 8 meter långt. Bara soffan är ju nästan 4 meter, och den ser ju också liten ut?!

Vardagsrummet

 

Viloplats mellan kök och matrum

Nu är sommarlovet slut, och i måndags började skolan. Inez och Miranda cyklar till skolan med kompisarna på gatan, även om Calle gått med nu de första gångerna. Tror att de kommer att klara av att cykla själva framöver. Båda trivs bra, och det verkar finnas många kompisar. Det är skönt att det bor många barn från skolan här alldeles i närheten. Men omställningen är stor - de är trötta på kvällar och helger, en slags social utmattning. 

Trötta barn degar

Cecilia och Eyvind har börjat på dagis, förra måndagen. Cecilia tycker att det är kul, hon har hittat kompisar hon också. Även om det är svårt för henne att minnas namnen.......tror de är 19 barn på hennes avdelning. Jag har tagit hand om Eyvinds inskolning och idag ska han stanna och sova efter maten. Det har gått bra med inskolningen där också, även om jag har tyckt att det har varit jobbigare än någonsin. Kanske för att förskolan är ny även för mig och kanske för att det känns som att Eyvind är så liten? Men han verkar trivas bra, och personalen är väldigt trygg och omhändertagande. Men det värker i mitt hjärta.

Det känns ju som även min höst börjat, nu när barnen fått rutiner. Dock börjar jag inte jobba förrän på onsdag - om en vecka. Ska försöka ta vara på dagarna och inte bara ha ont i mammahjärtat tills dess. Finns en del olika projekt: måla möbler vita, städa, läsa chefsböcker, skriva på den där gamla artikeln....mest är jag sugen på att komma igång. Här är i alla fall Calle på väg till jobbet:-)

I alla fall måste vi väl avslutningsvis säga att den stora flytten gått väldigt bra. Det är otroligt hur man kan flytta 6 hela liv till en annan stad, ett annat hus, till andra vänner - till något helt annat - och att det ändå bara fungerar. Lika konstigt är det hur lätt man anpassar sig, och hur självklart det nya känns efter ett par veckor. Det gamla känns mycket långt borta. Och det var ändå vår enda verklighet till för bara 5 veckor sedan.

Må väl!