Vi var inställda på att flyttlasset skulle komma sent på eftermiddagen dagen därpå, men plötsligt dök de upp på förmiddagen och började bära in grejer. Det var två unga och inte så rutinerade killar, så kartongerna hamnade lite hur som helst och det var svårt att påverka systematiken. Vi hade dessutom fullt upp med att hålla katterna inlåsta (något som vi ägnat oss mycket åt denna vecka...) Förvirringen var total när märkningen på kartongerna inte visade sig stämma alls. I min enfaldhet trodde jag på något sätt att de ändå packade systematiskt; t.ex. böcker och kläder från samma rum i samma kartonger. Känns inte helt givet att städgrejer hamnar med dvdskivor och matvaror med pyssel?! Nåja. De höll på och lastade ur hela dagen, och på slutet fick de förstärkning. Umeå-killarna som hade förvånat mig med att vara riktigt kommunikativa hade dock inte sin motsvarighet i flyttkillarna från Luleå. Här sades inte många ord. Jag försökte skoja om en tung kartong och då svarade flyttgubben: "Jag orkar vad som helst". Helt seriöst. Och de gillade inte vår 4 meter långa soffa, och att jag ville få dem att montera ihop studsmattan var inte populärt. De gjorde det dock till slut.....klurigt var det och det behövdes 6 starka män. Inez, som var med mig, testade sedan stolt studsmattan medan de tittade på!
En intressant reflektion från dagarna med Kalles bud, är att alla flyttkillar var tatuerade. Undrar vad det betyder. Nu vaknar Eyvind och jag måste ta hand om honom. Fortsätter med berättelsen om de senaste dagarna imorgon!
Hej Jenny:) Jag langtar efter att vara i din situation...dvs att ha flyttandet over...jag haller pa att packa ihop vara saker, o det ar inte alltid latt att bestamma sig for vad som ska till forrad o vad som ska med...det ar bara 6 manader o sen ska vi flytta igen, men den gangen blir det lattare da det mesta redan ar packat...o vi ska inte flytta sa langt...pa Sondag morron ska jag packa ihop djuren (tva katter o en hund) o borja min resa...ca 12 timmar till Orkney. Jag langtar massor efter att komma dit, o ganska mycket till sjalva bilfarden. Nar jag kommit norr om Glasgow vet jag att naturen kommer att vara sa oerhort vacker:) Det kanns lite haftigt att veta att jag kommer att kora anda till den norra spetsen av Skottland, o sen ta farjan over till Orkney...mysigt varre sa lange det inte blaser for mycket... Kramis, Ylva
SvaraRadera